Copyright © Sven Borei
Website creation: Michael Verdicchio
Site hosted by: Crystone



Till Margareta Gandy, Debattredaktör DI
                                                          2000-04-09

En fråga om inflytande …

Den 31:a mars debatterade riksdagsledamoten Carina Hägg och professor Jan Svartvik på denna sida under rubriken ”Är det dags att säga goodbye till svenskan?” – en till synes befängd fråga men en i sammanhanget helt berättigad sådan. Det är i princip samma fråga professorerna Margareta Westman och Ulf Teleman som representanter för Svenska Språknämnden ställde i en debattartikel i juli 1999 i Svenska Dagbladet och som jag anslöt mig till å Sveriges Facköversättarföreningens vägnar en vecka senare. Denna insändarrunda, som också stöttes av ett antal andra skribenter, tillkom till stöd av en pågående debatt inom Riksdagens kulturutskott, en debatt som senare under hösten mynnade ut i att Riksdagen beordrade en parliamentarisk utredning  om svenska språkets framtid och remitterade utförandet till Kulturdepartementet.
       Kulturutskottet och Sveriges Riksdag insåg nödvändigheten i att säkra det svenska språkets starka fortlevnad på alla områden. Det svenska språket formar i hög grad hur svenskar tänker och ser på världen och på andra människor. Försvinner språket, försvinner också ett synsätt som har skapat mycket av det vi idag anser som svenskt, samt en attityd gentemot omvärlden som har format många av de politiska och tekniska framgångar som världen ser som svenska. M.a.o., språkets överlevnad är vår överlevnad som ett folk och som ett konkurrensmässig näringskomplex, samt som en politisk enhet.
       Som översättare kämpar vi dagligen med effekterna av språkförbistring och slentrian, med det till synes godtyckliga utbytet av i sammanhanget starka svenska ord mot mindre klara anglicismer, samt med en generell utarming av svenskan som ett fungerande tekniskt, politiskt och vetenskapligt verktyg. Det var med dessa erfarenheter i tanken som vi erbjöd näringsdepartementet vårt deltagande i arbetet med patentöversättningsfrågan, ett erbjudande som inte har accepterats på något sätt. Oss veterligen delatar inga fristående översättare i departementets överläggningar.  
       Att vi inom Sveriges Facköversättarförening ser språk som våra arbetsverktyg är knappast förvånande. Men vi ser också i språket ett kulturellt verktyg som skapar förutsättningar för en transponering av en kulturs tänkesätt till en annans. Detta blir svårare och svårare ju mer skillnaderna mellan olika språk slätas ut . Till slut, som professorerna Westman och Teleman påpekade i sin debattartikel, får svenskan ‘en inskränkt användbarhet’, den tappar funktionsdomäner och antar en nästan museal karaktär i likhet med vissa minoritetsspråk.
       Att demokrati är en ömtålig varelse är inget nytt koncept. Dock är det värt att upprepas ofta. Demokrati är inte till för politikernas förhärligande, men för folkets försvar mot särintressen och maktfullkomlighet. Vad dom än må säga, tycker allt för många politiker illa om demokrati om man kan döma efter deras agerande och medvetna försummelser.        
       Hägg och Svartvik slutar sin utmärkta insändare med en undran: ”Känner Kulturdepartementet och dess ledning till vilka begränsningar för svenska språkets ställning som planeras på Näringsdepartementet i korridoren intill?” Men frågan kan med skärpa ställas omvänt – d.v.s. känner Näringsdepartementet till vad kulturdepartementet arbetar med baserat på riksdagsbeslut och hur det motverkas av andra belut? Också VDn för regeringskoncernen, d.v.s. statsministern borde frågas om han vet hur de olika delarna av hans gebit motverkar varandra. Om han ens bryr sig …
       … vilket han borde! För försvagas det svenska språket, försvagas det svenska inflytandet och med det grunden för vårt deltagande i det europeiska politiska experimentet. På samma gång blir landets näringsliv mindre konkurrensmässig, speciellt då för de mindre och små företagen åtminstone hälften av näringsdepartementets ledning säger sig värna om. M.a.o., näringsdepartementet verkar vara på väg att fatta ett beslut som  motverkar det näringsliv dom är tillsatta att främja, som försvårar genomförandet av ett taget riksdagsbeslut, samt som kommer på sikt att förminska det inflytande deras egen regering har inom EU.
       Detta borde i högsta grad intressera statsministern, för att inte tala om det svenska folket. Ty språket är verkligen så viktigt!

Sven H.E. Borei
Ordförande
Sveriges Facköversättarförening

PL 3181
443 38 Lerum
0302-10987